1873

Konung Carl den Tolftes Bibel

GAMLA TESTAMENTET
HAGGAI
PROPHETEN HAGGAI, KAPITEL 1-2

1-2

HAGGAI, 1. CAPITLET

Templets byggning försummas.

1. Uti andra årena Konungs Darios, uti sjette månadenom, på första dagen i månadenom, skedde HERRANS ord, genom den Propheten Haggai, till Serubbabel, Sealthiels son, Juda Första, och till Jehosua, Jozadaks son, den öfversta Presten, och sade:

2. Så säger HERREN Zebaoth: Detta folket säger: Tiden är ännu icke kommen, att man HERRANS hus bygga skall.

3. Och HERRANS ord skedde genom den Propheten Haggai sägandes:

4. Månn då edar tid vara kommen, att I bo skolen uti hvälfdom husom, och detta huset måste öde stå?

5. Nu, så säger HERREN Zebaoth: Ser, huru det går eder.

6. I sån mycket, och fören litet in; I äten, och varden dock icke mätte; I dricken, och varden dock intet otörstige; I kläden eder, och kunnen dock intet värma eder; och den der penningar förtjenar, han lägger dem uti hålogan pung.

7. Så säger HERREN Zebaoth: Ser, huru det går eder.

8. Går upp på berget, och hemter trä, och bygger huset; det skall vara mig tacknämligt och jag skall bevisa mina äro, säger HERREN.

9. Ty I vänten väl efter mycket, och si, det varder litet; och om I än fören det hem, så blås jag dock det bort. Hvi så? säger HERREN Zebaoth. Derföre, att mitt hus så öde står, och hvar och en hastar med sino huse;

10. Derföre hafver himmelen förhållit daggena öfver eder, och jorden sina frukt.

11. Och jag hafver kallat torko, både öfver land och berg, öfver korn, vin, oljo, och öfver allt det utaf jordene kommer; och öfver folk och fä, och öfver allt händers arbete.

12. Då hörde Serubbabel, Sealthiels son, och Jehosua, Jozadaks son, den öfverste Presten, och alle öfverblefne af folket, sådana HERRANS, deras Guds, röst, och Prophetens Haggai ord; såsom HERREN, deras Gud, honom sändt hade; och folket fruktade sig för HERRANOM.

13. Då sade Haggai, HERRANS Ängel, som HERRANS bådskap hade till folket: Jag är med eder, säger HERREN.

14. Och HERREN uppväckte Serubbabels anda, Sealthiels sons, Juda Förstas, och Jehosua anda, Jozadaks sons, dens öfversta Prestens, och allt igenlefda folkens anda; så att de kommo, och arbetade uppå HERRANS Zebaoths, deras Guds, hus.


HAGGAI, 2. CAPITLET

Andra templets härlighet.

1. På fjerde och tjugonde dagen i sjette månadenom, uti andro årena Konungs Darios;

2. På första och tjugonde dagen i sjunde månadenom, skedde HERRANS ord genom den Propheten Haggai, och sade:

3. Tala till Serubbabel, Sealthiels son, Juda Första, och till Jehosua, Jehozadaks son, den öfversta Presten, och till det igenlefda folket, och säg:

4. Hvilken är ibland eder igenlefd, som detta hus i dess förra härlighet sett hafver? Och huru synes eder nu derom? Är det icke så, att det tycker eder intet vara?

5. Och nu, Serubbabel, haf ett godt mod, säger HERREN; haf ett godt mod, du Jehosua, Jehozadaks son, öfverste Prest; hafver ett godt mod, allt folk i landena, säger HERREN, och arbeter: ty jag är med eder, säger HERREN Zebaoth.

6. Efter det ordet, då jag ett förbund med eder gjorde, när I utur Egypten drogen, skall min Ande blifva när eder. Frukter eder intet.

7. Ty så säger HERREN Zebaoth: Det är ännu en liten tid, att jag skall röra himmel och jord, hafvet och det torra;

8. Ja, alla Hedningar skall jag röra; så skall då komma alla Hedningars tröst; och jag vill göra detta hus fullt med härlighet, säger HERREN Zebaoth.

9. Ty mitt är både silfver och guld, säger HERREN Zebaoth.

10. Detta sista husets härlighet skall större varda, än dess förstas varit hafver, säger HERREN Zebaoth; och jag skall frid gifva i desso rummena, säger HERREN Zebaoth.

11. På fjerde och tjugonde dagen i nionde månadenom, uti andro årena Darios, skedde HERRANS ord till den Propheten Haggai, och sade:

12. Detta säger HERREN Zebaoth: Fråga Presterna om lagen, och säg:

13. Om någor båre heligt kött uti sins klädes sköt, och komme sedan med sitt klädesköt vid bröd, mos, vin, oljo eller hvad det för spis vara kunde; vorde det ock heligt? Och Presterna svarade, och sade: Nej.

14. Haggai sade: Om nu en, som af ett vederkommet as oren är, komme vid något af dessa tingen, vorde det ock orent? Presterna svarade, och sade: Det vorde orent.

15. Då svarade Haggai, och sade: Alltså är ock detta folket, och dessa menniskor, för mig, säger HERREN; och allt deras händers verk, och hvad de offra, det är orent.

16. Och nu, ser huru det eder gånget är, ifrå denna dagen och tillförene, förra än en sten på den andra lagd vardt af HERRANS tempel;

17. Att när en kom till kornhopen, som skulle hålla tjugo mått, så voro der som nogast tio; kom han till pressen, och mente uppfylla femtio åm, så voro der som nogast tjugu.

18. Ty jag plågade eder med torko, brandkorn och hagel, uti allo edro arbete. Likväl omvänden I eder intet till mig, säger HERREN.

19. Så ser nu deruppå ifrå denna dag, och tillförene, nämliga ifrå fjerde och tjugonde dagen i nionde månadenom, allt intill den dagen då HERRANS tempel grundadt vardt, ser deruppå.

20. Ty säden ligger ännu i lårarna, och ingen ting bär ännu något, hvarken vinträ fikonaträ, granatträ, eller oljoträ; men ifrå denna dag vill jag gifva välsignelse.

21. Och HERRANS ord skedde annan gången till Haggai, på fjerde och tjugonde dagen i månadenom, och sade:

22. Tala till Serubbabel, Juda Första, och säg: Jag skall röra himmel och jord;

23. Och skall omstörta rikens säten, och förgöra de mägtiga Hedningarnas rike, och skall omstörta både vagn och resenär; så att både häst och man skola nederfalla, hvar och en genom den andras svärd.

24. På den samma tiden, säger HERREN Zebaoth, skall jag taga dig, Serubbabel, Sealthiels son, min tjenare, säger HERREN, och vill hålla dig såsom en signetsring; ty jag hafver utvalt dig, säger HERREN Zebaoth.